Kinas guldkorn

Kina och Tibet har alltid fascinerat mig, och jag har haft förmånen att resa hit flera gånger. Kinesiska storstäder i alla ära, men det är ju när man kommer ut på landsbygden och får uppleva landets fantastiska naturskatter och möta lokalbefolkningen som man får se det riktiga Kina. Oftast hamnar jag i ett buddistiskt tempel eller uppe på ett berg någonstans, där jag trivs bäst. Kina är storslaget, mäktigt och bara helt fantastiskt!

Text & foto: Kajsa Fagerström

Guangxi är den provins som ligger längst söderut och angränsar till Vietnam. För att ta sig till Yangshou tar man enklast nattåget från Beijing till Guilin och sedan buss vidare till Yangshou.

Yangshuo

Yangshou har länge varit ett mecka för backpackers i Kina. Här kan man stanna länge och bo bra på billiga pensionat i spektakulära omgivningar vid floden. Sockertoppsbergen som omger den lilla byn är anledningen till att området är ett så populärt resmål. Men det är inte bara backpackers som tycker att Yangshou är fantastiskt. Även de kinesiska turisterna från storstäderna åker hit på gruppresor, så man måste planera sin vistelse noga så att man inte åker hit när det är en helgdag. Det är väldigt populärt bland kineserna att åka på en flodkryssning på Li river från Guilin till Yangshou, så det kan man ju undvika om man inte vill trängas. Istället är mitt tips att hyra en cykel och cykla ut på landsbygden och njuta av det otroligt vackra landskapet och se det vardagliga livet för byborna som jobbar på fälten. Yulong river är en väldigt fin liten biflod till Li river, i närheten av Yangshou. Sedan får man ju heller inte missa att gå uppför ett av bergen (till exempel Xianggong Mountain eller Moon Hill), som bjuder på en vy som är helt magisk.

Longsheng

Longsheng ligger några timmars bussfärd från Yangshou och är ett måste att besöka när man är i Guangxiprovinsen. Longsheng är hem för en mix av minoritetsbefolkningar. Bland annat mötte jag några Yao-kvinnor som aldrig hade klippt håret. Deras hår var nog 1,5 meter långt, wow! Tydligen har dessa kvinnor världens längsta hår. Det finns några mysiga pensionat i området där man kan bo och sedan gå upp tidigt på morgonen och få en storlagen vy av risterasserna i morgonljuset.

Sichuanprovinsen ligger i västra Kina och angränsar till Tibet. Här hittar man fantastisk natur med höga berg, frodig grönska och vackra sjöar. Det är det enda området i Kina där det fortfarande finns vilda pandor. Den största staden i Sichuan är Chengdu och det är också härifrån man tar sig vidare till sevärdheterna i provinsen.

Huanglong nationalpark

Man kan nästan inte tro att Kina har så otroligt vacker natur som den man hittar i Huanglong (eller Yellow Dragon Valley som det också kallas). Omgivet av höga berg och kalkstensdammar med kristallklart vatten och kinesiska tempel är det nästan som en målning. I området finns det också lummig grön skog, vattenfall, sjöar och grottor.

Wolong

Wolong ligger cirka tre timmar med buss nordväst om Chengdu och det är här pandorna bor. Den äventyrslystne kan ta sig ut i bergen och försöka leta rätt på dem, men tyvärr är det väldigt svårt att se dem i det vilda. Det finns ett forsknings- och uppfödningscentrum för pandor i Wolong där man kan se dem på lite närmare håll.

Jiuzhaigou naturreservat

Jiuzhaigou är ett naturreservat cirka 40 mil norr om Chengdu, och helt unik i sitt slag. Det är ett område med många sjöar och vattenfall, där sjöarna är så klara att det nästan påminner om korallrev med mängder av fallna träd. Det finns flera vattenfall som är oerhört vackra, till exempel Shuzengfallet, Pearl Beach Falls och Nuorilang.

Heligt buddistiskt berg

Emeishan är ett av fyra heliga buddistiska berg i Kina och ligger på gränsen till den tibetanska högplatån. Vi hade bestämt oss för att gå hela vägen upp till toppen, vilket var 3100 meter trappor. Man kan även ta sig upp med snabbare fordon, men det kändes inte som någon utmaning eller upplevelse. Vi var helt ensamma hela vägen upp till toppen och berget andades mystik med små kinesiska tempel, viloplatser och dimma. Växligheten var frodig, och på senhösten när vi var där började träden också få en vacker orange färg.

Vi började gå tidigt på morgonen och hade egentligen ingen aning om var vi skulle övernatta. Vi gick och gick och helt plötsligt blev det mörkt! Men som tur var kom vi fram till ett tempel där det bodde munkar. Där blev vi serverade mat i deras matsal och fick ett enkelt rum att bo i. På morgonen vid fyratiden vaknade vi av en dov trumma. Då var det dags för munkarna att stiga upp och be. Ljudet av den där trumman i den magiska omgivningen på den där heliga platsen var obeskrivligt häftigt.

Kulturarv och religion

Wutaishan är det andra heliga berget av fyra och här finns det många viktiga buddistiska kloster och tempel. Stämningen här är som på de flesta buddistiska platser väldigt harmonisk och lugn, vyerna är magiskt vackra och här finns även några av Kinas äldsta träbyggnader.

Välbevarad historisk stad

Att strosa runt på gatorna i Pingyao är som att resa tillbaka i tiden. Det är en sådan autentisk gammal kinesisk stad, känd för sin vackra stadsmur och välbevarade historiska stadskärna. Här kan man sitta och dricka te i ett kinesiskt tehus i timmar och lyssna på klassisk kinesisk musik, titta på folk och bara njuta av tillvaron.

Dali old town

Höjdpunkten i Yunnanprovinsen är den fina lilla staden Dali och dess gamla kvarter med historiska byggnader som är över 1000 år gamla, buddistiska tempel, mysiga affärer och restauranger samt en liten sjö. En cykeltur på landsbyggden är också ett trevligt inslag under vistelsen här, och då får man dessutom chansen att möta lokalbefolkningen och se hur deras vardag ser ut. Vill man ha lite extra spänning så går det en linbana upp till ”Snow dragon Mountain” på 4200 meters höjd.

Labrangklostret, Xiahe

Gansuprovinsen ligger i nordvästra Kina och angränsar till Mongoliet i norr, Sichuan i söder och Qinghai i väst. Labrangklostret är ett av sex stora religösa centrum för Gelugordern (Gula hatt-sekten i den tibetanska buddismen), med Dalai Lama som ledare. Jag har alltid fascinerats av människor i denna del av världen, och inte minst av buddismen som livsfilosofi, så på mina resor i Kina och Tibet har jag besökt ytterligare fyra av dessa religiösa centrum: Drepung, Sera och Ganden utanför Lhasa samt Trashilhümpo i Shigatse.

Det som dessa platser har gemensamt är otroligt vackra omgivningar, den typiska tibetanska arkitekturen med guldfärgade tak och en stor religiös hängivenhet hos människorna – bönehjulen går minst sagt varma när de promenerar runt klosterområdena. Det är väldigt intressant att iaktta deras olika aktiviteter, allt från bönestund och meditation i templet till att gå med runt när de snurrar sina bönekvarnar och lägger sig på marken för att be. När man kommer som ensam turist till dessa platser får man ofta vara en del av allt som händer på ett helt annat sätt än när man åker i grupp, och det tycker jag har varit otroligt spännande. Mystiken, lukterna och ljuden bidrar också till att dessa platser är magiska på riktigt. Landskapet runt Xiahe är böljande, bergigt och påminner mycket om Mongoliet.

Lhasa ligger i dalgång på 3560 meters höjd, omgiven av berg som är upp till 5500 meter! Det är den mest heliga platsen för tibetansk buddism, och här finns några mycket spektakulära sevärdheter som man inte får missa. Potalapalatset byggdes på 1600-talet och var tidigare Dalai Lamas vinterresidens och kansli för den tibetanska regeringen. Under kulturrevolutionen undgick Potalapalatset förstörelse och är därför en av de mest välbevarade historiska byggnaderna i Lhasa. Jokhang är ett mycket heligt buddistiskt tempel i de gamla kvarteren i Lhasa och den centrala samlingsplatsen för religiösa aktiviteter. Jokhang omges av en gata, Barkhor, där pilgrimer vandrar runt templet medsols innan de går in i själva templet. På torget kan man hänga många timmar och bara titta på folk, deras färgglada kläder och lite rufsiga hår och mötas av vänliga leenden. Att gå med i vandringen runt templet är en unik upplevelse. Både Potala och Jokhang finns med på Unescos världsarvslista.

Buddistiska kloster i utkanten av Lhasa

När man är i Lhasa är mitt tips att besöka klostren Drepung och Sera, som är betydelsefulla inom den tibetanska buddismen. Stämningen här är lugn och avkopplande, och utsikten är magnifik.

Ganden är ett buddistiskt kloster/universitet, fyra mil nordost om Lhasa. Hit kan man åka på en dagsutflykt. Området ligger på 4500 meters höjd med fina vyer. Ganden räknas som ett av de mest betydelsefulla klostret inom Gula hatt-sekten i den tibetanska buddismen.

Genom att ta lokalbussen hit kommer man även lokalbefolkningen närmare. Kanske blir man inbjuden på "yak butter tea" hos en munk som vill öva sin engelska?

Gyantse ligger 26 mil sydväst om Lhasa och ”bara” några timmars bussresa bort. Jag säger "bara", för vi vet ju alla hur långsamt det kan gå att sitta på en buss i länder där vägarna går i serpentiner och störtar rakt nerför en brant utan säkerhetsräcke, på över 4000 meters höjd! Men jag är i alla fall glad att jag åkte till Gyantse, för det är väl värt resan. Den blå himlen, de höga bergen och jakarna som betar på de gröna ängarna skapar ett fantastiskt panorama.

Gyantse med sina vitmålade stenhus ligger i en dal, omgiven av berg som pryds av ett mycket välbevarat fort från 1300-talet. Går man uppför berget får man en storslagen vy av staden. En annan sevärdhet, förutom att strosa runt i de gamla delarna av byn, är den 35 meter höga buddistiska stupa som är den största i Tibet.

Shigatse är Tibets andra största stad och ligger cirka 40 mil sydväst om Lhasa. Klostret Tashilhunpo är anledningen till att man åker hit, och det är lite av en historisk och religiös skatt med alla sina stenbyggnader, tempel, stupas, bönekvarnar, Buddastatyer och små kullerstensgator runt området där man kan strosa runt en hel dag. En annan sevärdhet i Shigatse är det Potalaliknande fortet som ligger på en höjd över staden.

Till Kina och Tibet åker man för att få uppleva historia, kultur och ett helt annat sätt att leva än vad vi är vana med. Hit åker man för att göra något annorlunda och spännande! En resa till Kina är bara ett måste någon gång i livet – eller flera! Men något man behöver mycket av är tid, och en stor portion tålamod också.